Hej allihopa, läget? Jag mår tyvärr inte något bra - feber och ont i halsen. Så är det ibland. Jag har verkligen bara varit hemma denna helgen lite rehab liksom, och jag behövde det verkligen. Nu har jag äntligen årethämtat mig efter alla vilda nätter, när man jobbar så mycket som jag gör hinner man inte tänka på att man är trött eller att man mår dåligt så när du för första gången på länge bara tar det lugnt känns det som en käftsmäll och helt plötsligt blir du trött och känner dig krasslig. SÅ sjukt jävla synd att jag blev sjuk nu i fredags när hela lördagen var spikad, Liseberg och utgång stog på schemat men jag fick banga allt. Ligga i soffan, svettas och hosta bestod min lördag av. HEHE på den. Ska dock till jobbet imorgon ändå, jag pallar inte med att ligga hemma mer. I fredags skällde min "chef" ut mig, men grejen är att hon inte äns är min chef. Hon är liksom 2dre chef under den riktiga chefen, men det spelar ingen roll i hennes ögon. Hon vill typ bli tilltalad som Jesus Kristus, jag skulle mer säga BITCH. Det fulaste med det här är att hon är 87a, och det stör mig så grymt mycket. Det är så löjligt uppenbart att hon känner sig hotad av mig. Hon är trots allt bara 3 år äldre, det är fan en droppe i havet. Aja, jag pissar på henne. När hon hade sitt lilla snack med mig i fredags tittade jag bara på henne och sa flaska men i huvudet ville jag bara säga emot henne (självklart gjorde jag inte det). Jag gick därifrån ovetande om vad hon hade sagt för det åkte verkligen in genom ena örat och ut genom det andra. Man skall verkligen inte lyssna på idioter! Aja hon kan ju dra år helvete. Tur att jag har underbara arbetskamrater, jag har speciellt kommit nära två tjejer som heter Linnea och Frida. Två riktigt sköna tjejer, tur att jag har dom.
Positivt inlägg, nu blir ni glada så här på söndagen va? Jag och mamma var ute och gick en långpromenad innan, jag kännde att jag var tvungen att komma ut lite för att känna hur jag verkligen känner mig inför morgondagens jobb. Vi gick i två timmar, och det var 1,45 timmes för lång promenad enligt mig. Vi vandrade i skogar, över vatten och genom eld bara för att mamma skulle hitta två jävla kantareller. VÄRT. Aldrig mer, mamma klappade mig på axeln och sa posetiva lilla du. Då kan jag säga att jag blev ännu gladare......
Den här låten blir jag iaf glad av, hör den varje dag på jobbet också - tills bitchen kommer och drar ut sladden till radion. Så är det ibland, får se hur jag löser bitch problemet, allt jag vet är att det måste lösas.
Puss/mickis
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar